söndag 13 maj 2012

Funderingar kring våra journalister i fängelse i fjärran land

Följande text har förekommit i olika diskussiongrupper de senaste dagarna:


"NÄR ULTRASTALINISTEN FÖRVANDLADES TILL "SANNINGSSÄGARE":

Hur det är möjligt att ultrastalinisten Martin Schibbye (Johan Persson vet jag ännu inget om) beskrivs som "sanningssägare" kan bara ske i ett genomrelativiserat land som Sverige – Absurdistan är en bättre beskrivning. Exakt vad är det som ultrastalinisten Schibbye har sagt som kvalificerar som sanning? Är det att Nordkorea (som han öppet hyllar) får ha vilket "rättssystem" de vill? Är det för att han aktivt stödde Shit-to-Gaza eller att Schibbye (till åtminstone nyligen) var redaktör för KPML(r)/RKUs tidning Rebell som förespråkar våldsdåd och terrorism samt skickar ut kadrar till konfliktområden för att de med vapen i hand ska delta i våldsaktioner? Vad skiljer honom från nynazister – annat än att Schibbye har odelat stöd från Mediavänstern och vissa politiker. Nyligen fick Schibbye Robespierre-priset av maoisten Myrdal, vilket är uppkallat efter massmördaren som iscensatte den Jakobinska terrorn. Visst är det underbart med 
sanningssägare – eller?"



Det är väldigt intressant att se hur media vränger ut och in på sanningen i sina desperata försök att rättfärdiga de tre journalisterna som sitter i fängelse i Eritrea och Etiopien.
När det gäller Davit Isaac så framställs han med bedövande envishet som svensk journalist i Eritreanskt fängelse. Vad media nogsamt undviker att skriva om är att Davit hade dubbelt medborgarskap, både svenskt och eritreanskt. När Davit återvände till Eritrea var det på ett Eritreanskt pass och tog anställning i Eritrea som medborgare i det landet.
Jag har full respekt för att Eritreanska fängelser inte är att leka med men han överträdde faktiskt landets lagar som medborgare i landet, inte som svensk journalist.


När det gäller Schibbye och Persson i Etiopien så är jag förvånad över den envishet som media har när de envisas med att lagar inte gäller för journalister.
Att ta sin in i Ogadenprovinsen är förbjudet utan inresetillstånd.
Att ta sig in i Ogadenprovinsen utan inresetillstånd och dessutom i sällskap med en organisation som är terroriststämplad av den Etiopiska regeringen, Ogadenprovinsens Nationella Befrielsefront (ONLF) är inte bara huvudlöst dumt utan utmanar all sans och vett.
Det finns en gammal klyscha som är relevant här - den som sig i leken ger får leken tåla.
När personerna i fråga dessutom förekommer på videofilmer där de använder automatvapen tillsammans med gerillan så är det tyvärr inte underligt att de numera sitter i fängelse.
Jag besökte Ogadenprovinsen 1987 - med inresetillstånd - och jag kan garantera att det är inte rätt plats för stjärnögda revolutionsromantiker - Ogaden spelar i en helt annan division.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gadgeten innehöll ett fel