fredag 16 januari 2015

Riskerna för Islamistisk terrorism i Sverige

Efter de senaste terrorattackerna i Paris och de avbrutna attackerna mot bland annat polisstationer i Belgien så dyker ju frågan snabbt upp - när händer det i Sverige?

Med risk för att gå emot strömmen så tror jag att risken är ganska liten för att det skall hända här inom överskådlig tid?
Varför då?

Vad har islamisterna för anledning att terrorisera ett land som redan har lagt sig platt?

Innan vi fortsätter vill jag berätta lite om mig själv:

Jag har bott, arbetat, skrattat, svettats, blött och älskat i 28 länder.Jag arbetade med Mujahedin i Afghanistan under kriget mot Sovjet 1981.Jag har druckit mitt morgonté med muslimska vänner i Somaliland och sett solen gå upp över havet.Tillsammans med mina kompisar bland Talibanerna har jag sett månen gå upp över Gilgitdalen i Norra Pakistan.Jag reste runt i Ogadenprovinsen långt innan några stjärnögda journalister hittade dit.Jag har arbetat och levt i Etiopien.Jag har tillbringat tre år i Mongoliet.Jag bodde i Sudan när jag var 22 år.Att försöka stämpla mig som rasist är ganska enfaldigt... 




1. Efter illdåden mot Charlie Hebdos reaktion så var det många svenska skribenter som skrek “Jag är Charlie” och lät som om de minsann var lika modiga och utmanande som sina franska kollegor.
Inte alls.
I den smala åsiktskorridoren som råder i Demokraturen Sverige så skulle Charlie Hebdo aldrig kunnat existera. 
Expressen ansåg sig vara modiga med en tecknad förstasida men var noga med att censurera bort de saftigaste teckningarna.
Aftonbladets agerande drar ett löjets skimmer över tidningen….

Vi har ett debattklimat idag som domineras av högljudda apologeter som förringar islamismens illdåd och helt ignorerar den starka antisemitismen som finns i Sverige. Den berörs inte med ett enda ord.
USAs president skickar sändebud till Malmö och är oroade över antisemitismen där - utan någon större medial reaktion, Simon Wiesenthal-insitutet avråder judar från att besöka Sverige i allmänhet och Malmö i synnerhet.
Inga större reaktioner.
Sedan sker en olycklig köksbrand i en källarmoské och hela Twitterflocken går i spinn. Utredningar skall tillsättas, ökade skydd för moskéer, miljonbidrag utlovas. Politiker tävlar om att ta de djupaste brösttonerna.
Det kanske hade räckt med en enkel timer på kaffebryggaren?

Mediasfären i vårt land idag är lite lustig, vi har ett femtiotal proffstyckare som Twittrar febrilt till varandra. Detta delas av anhängare som Twittrar vidare utan att tänka på egen hand.Så får vi en “Twitterstorm” som journalisterna på våra tidningar glatt anser vara “vad svenska folket tycker” och slipper göra egen reasearch eller tänka själva..

2. Det är ingen större hemlighet att Sharialagar tillämpas sedan flera år i till exempel Rosengård i Malmö. Detta är beskrivet i flera rapporter men ignoreras av myndigheter och media.

3. Källarmoskéer (Madrasa) finns i överflöd i våra förortsghetton utan att fastighetsägare eller myndigheter vågar ingripa. I dessa källarlokaler lär sig unga pojkar och unga män Koranen och inget annat. Inga unga flickor är tillåtna.Vad som är extra intressant är ju att Koranen inte får översättas utan bara skall läsas på klassisk arabiska. Eftersom de flesta ungdomar idag knappt kan läsa svenska än mindre klassisk arabiska så är det upp till den som leder dämma Madrasa att uttolka Koranens budskap. Och de gör de....
En bättre inkörsport till Islamism och Jihadism i Daesh än dessa källarmoskéer finns knappast!
För att finansiera detta har många av föräldrarna RUT-avdrag för “läxläsningshjälp” och ingen vågar naturligtvis ifrågasätta varför det bara är pojkar som behöver hjälp med läxorna och inga flickor… 

4. Beröringsskräcken. Den är så utomordentligt väl inarbetad och utbredd så att så fort man skriver eller uttalar sig om Islam, invandringspolitiken eller liknande områden så blir man med automatik stämplad som rasist. Eller om man bloggar som jag gör… Vi har skapat ett debattklimat som stryper det fria ordet och den fria debatten. Så fort någon har en avvikande åsikt så kommer rasistkortet fram och det kan gälla vad som helst. Jag kan för mitt liv inte inse att kritik av terrorism är rasism!!!

5. Myndigheternas flathet. Svenska pass är, än så länge, väl sedda och accepterade runt om i världen. Tappar du bort ditt pass är det bara att beställa ett nytt. Om och om igen. Utan att någon ifrågasätter detta. Naturligtvis ger detta upphov till att det finns en lukrativ handel med “borttappade” svenska pass. Detta skulle lätt kunna stoppas om polisen bara vågade aktivera den funktion som finns att flagga upp “borttappade” pass i varenda passkontroll. Funktionen finns men man vågar/vill inte aktivera den. Varför?

6. Ungefär 95% av alla “flyktingar” som kommer hit saknar ID-handlingar när de väl kommer till Sverige. Är det inte märkligt att de klarat sig så långt som ända till Sverige - utan pass? Idag är det bara att uppge att man kommer från Syrien för att med automatik få PUT (permanent uppehållstillstånd)! 
Permanent!
Varför då?
Är det inte meningen att de skall återvända till sina hemländer när konflikterna och krigen väl är över?
I utländska media rapporteras om att den nya regeringen i Somalia uppmanar sina medborgare att återvända och bygga upp landet, vem läser om detta i svensk press?

Denna totala brist på kontroll över vilka som kommer hit och vad de gjort tidigare gör vårt land till en perfekt tillflyktsort för kriminella element som gömmer sig bland alla de som verkligen har ett genuint skyddsbehov. Hur många av Daesh (ISIS/IS) mördare finns i Göteborgs förorter?
Hur många av Daesh anhängare vilar upp sig i Södertälje mellan mordorgierna i Irak?
Vi vågar inte ta reda på detta….

Listan kan göras mycket längre….

Det finns ett begrepp inom internationell terrorismforskning som kallas för “Aircraft carrier syndrome” vilket innebär att ett land eller en region utgör en plattform för attacker mot omgivande mål. Det finns en mycket stor risk att Sverige redan idag används som en sådan plattform av Islamistiska terrorister. Vi utgör en naiv och trygg bas där de får uppehälle och bostäder utan krav på motprestation. Vi har öppna gränser där du kan passera med stulna eller “förkomna” pass hur du vill. Vi har redan definierat minst femtio områden i landet som no-go zones där myndigheterna öppet har deklarerat att de tappat kontrollen och de kriminella gängen har tagit makten.

Vad mer kan en av Daesh mördare mer begära?

Olle Fjordgren


1 kommentar:

  1. Olle. Ang.din punkt 6. Enligt gällande internationella (UNHCR) regler innbär avsaknad av pass in en orsak att inte bevilja flyktingstatus. Även om vi I västvärlden som regel skaffar oss ett pass så vi kan åka på semester, är detta inte särskilt vanligt I t.,ex Somalien eller Irak. Inte ens id-kort är särskilt vanliga (hur många av dina Afghanistanska vänner kan styrka sin identitet eller ens medborgarskap?) Det ankommer på mottagarlandet att göra ett så got omdöme som möjligt. Dessutom gäller särskilda regler för upphörande av flyktingstatus. Att hemlandet uppmanar flyktingar att komma hem innebär väl inte automatiskt atf flyktingarna måste åka hem. Anta att en afghansk flykting som flydde i skräck för Taliban uppmanas av en (framtida) Talibansk regering att komma hem. Vore det vettigt? När det gäller hur de kommer från t.ex Somalien till Sverige: så fort de lyckats ta sig in I Schengen-området har de inga problem med att komma till Sverige. Annars gillar jag din blogg!

    SvaraRadera